Måndag
Nu har det gått en vecka och en helg sedan vi slutade skolan. Det känns mycket längre än vad det egentligen är. Undertiden de flesta suttit hemma och kacklat har jag både hunnit vara i Dalarna och i Finland, fira jul två gånger, shoppa, byta sim-kort i mobilen fram och tillbaka mellan det svenska och det finska kortet, fotografera den vackra vinternaturen, bygga en igloo, skotta flera flera gånger, köra bil, köpa raketer, äta äkta finsk knackkorv och rågbröd. Fast mitt flängande hit och dit är visserligen välkänt.
En vecka och en helg. Skolavslutning. Det var den sista skolavslutningen jag någonsin kommer få uppleva. Inte i praktiken i och med att jag har en lillebror och jag förhoppningsvis får barn, men i teorin. För mig. Det känns sorgligt. På avslutningdagen samlades klassen och vi åt lunch tillsammans i klassrummet. Sedan blev det den årliga ringdansen som går genom hela skolan innan vi går upp till Engelbrektkyrkan för själva avslutningen. Ringdansen gick som vanligt alldeles för fort, folk tappade varandras händer och fick springa så fort de kunde för att komma ikapp. Det vill säga, precis som vanligt.
Påväg till Kirppu, alltså stugan i Finland, hälsade vi på en kompisfamilj i Åbo. Vi åt en brakfrukost med sill, lax, korv, skinka och allt annat som hör julen till. Det var ju trots allt julaftonsmorgon. Sedan fick vi skynda iväg på den tre timmars långa bilresan till Kirppu, för att pappa skule hinna i tid till vakten vid hjältegravarna på Mourekyrkans kyrkogård. Varje år vi är i Finland står pappa vakt, i den gamla vita vinterkrigsuniformen, tillsammans med Erkki vid hjältegravarna för att hylla männen som dog i finska vinterkriget.
Dagen därpå satte vi direkt igång med byggandet av igloon. Snön var perfekt, totalt puder och minus 10. Dessvärre hade en viktig del på vårt iglooverktyg lämnats hemma, så det tog ett bra tag innan vi fått upp en bra teknik. Vi hann bygga ungefär halva väggen inna det blev mörkt, för då var vi tvugna att sluta. Igloon blev klar först några timmar innan vi skulle åka till båten, så tyvärr hann vi aldrig övernatta i den som vi gjort ett tidigare år.
Pappa och Sven gick ut på harjakt sista heldagen, och i skymningen kom pappa stolt hem med en vacker vit skogshare. Den var så otroligt vacker i sin vinterpäls med de svarta örsnibbarna. Det var första gången jag såg en vinterhare. Med granris i magen fick den ligga inne i stugan för att bli mör, ute skulle kylan bara göra köttet segt. Till middag åt vi innerfilé från älg, tillsammans med hjärtat från vinterharen och Eevas potatisgratäng. Godare mat går nog inte och få någon annan stans på jorden.
Solnedgången kvällen vi åkte hem var fantastisk. Ljuset spred sig över hela himlen genom de tunna molnen och färgade allting i en lätt orange ton.
Jag orkar inte redigera bilderna, så ni får leva med lite bajs här och var.
En vecka och en helg. Skolavslutning. Det var den sista skolavslutningen jag någonsin kommer få uppleva. Inte i praktiken i och med att jag har en lillebror och jag förhoppningsvis får barn, men i teorin. För mig. Det känns sorgligt. På avslutningdagen samlades klassen och vi åt lunch tillsammans i klassrummet. Sedan blev det den årliga ringdansen som går genom hela skolan innan vi går upp till Engelbrektkyrkan för själva avslutningen. Ringdansen gick som vanligt alldeles för fort, folk tappade varandras händer och fick springa så fort de kunde för att komma ikapp. Det vill säga, precis som vanligt.
Påväg till Kirppu, alltså stugan i Finland, hälsade vi på en kompisfamilj i Åbo. Vi åt en brakfrukost med sill, lax, korv, skinka och allt annat som hör julen till. Det var ju trots allt julaftonsmorgon. Sedan fick vi skynda iväg på den tre timmars långa bilresan till Kirppu, för att pappa skule hinna i tid till vakten vid hjältegravarna på Mourekyrkans kyrkogård. Varje år vi är i Finland står pappa vakt, i den gamla vita vinterkrigsuniformen, tillsammans med Erkki vid hjältegravarna för att hylla männen som dog i finska vinterkriget.
Dagen därpå satte vi direkt igång med byggandet av igloon. Snön var perfekt, totalt puder och minus 10. Dessvärre hade en viktig del på vårt iglooverktyg lämnats hemma, så det tog ett bra tag innan vi fått upp en bra teknik. Vi hann bygga ungefär halva väggen inna det blev mörkt, för då var vi tvugna att sluta. Igloon blev klar först några timmar innan vi skulle åka till båten, så tyvärr hann vi aldrig övernatta i den som vi gjort ett tidigare år.
Pappa och Sven gick ut på harjakt sista heldagen, och i skymningen kom pappa stolt hem med en vacker vit skogshare. Den var så otroligt vacker i sin vinterpäls med de svarta örsnibbarna. Det var första gången jag såg en vinterhare. Med granris i magen fick den ligga inne i stugan för att bli mör, ute skulle kylan bara göra köttet segt. Till middag åt vi innerfilé från älg, tillsammans med hjärtat från vinterharen och Eevas potatisgratäng. Godare mat går nog inte och få någon annan stans på jorden.
Solnedgången kvällen vi åkte hem var fantastisk. Ljuset spred sig över hela himlen genom de tunna molnen och färgade allting i en lätt orange ton.
Jag orkar inte redigera bilderna, så ni får leva med lite bajs här och var.
