There and back again
Jaha. Så var jag tillbaka igen. Tillbaka till det vanliga, det sköra och det rutinmässiga. Jag går upp på morgonen, äter, går till skolan. Följer snällt schemat och åker sedan hem för att inte göra läxorna som jag egentligen borde göra. Martin sa på religionen idag att jag såg faktiskt lite trött ut, att jag faktiskt hade påsar under ögonen... Har jag inte alltid det nuförtiden?
Helgen var otrolig. Helt otrolig. Jag har inte haft det såhär bra på... flera veckor säkert. Måste säga att det känns lite dåligt att vara tillbaka. Allting var över så himla snabbt. Det enda jag har kvar nu är träningverken, mitt onda knä och fotona jag tog. Och min kamera där skärmen har börjat leva lite som den vill.
Innan resan tänkte jag att det skulle bli så trevligt att träffa lite annat folk än dem man umgås med i skolan. Ja, ni vet. Gå runt till de andras stugor på kvällen och hälsa på. Men så blev det inte. Det blev mycket bättre. Jag, Frida och Elin hade en stuga för oss själva, där vi spenderade större delen av vår AfterSki till att dansa till Aqua. Underbart. Sedan blev det film eller bara sofistikerade konversationer med massa chips och godis. Vi orkade aldrig träffa folk för vi var så totalt utmattade efter dagens skidåkning.
Halva dagarna var det skidåkning i grupp med en av guiderna från Friluftsfrämjandet (som alltså ordnat hela resan). Jag, Elin och Frida hamnade tillslut i eftermiddagsgruppen tillsamamns med alla lärare och en guide var namn var Johan. Pernilla Hemmingsson, Will Shepheard, Mattias Bertilsson, Fredrik Backman och Erik Almén. Och tro det eller ej. Jag hade offrat vad som helst för den gruppen. Vi hade det hur trevligt som helst! Jag förundrades faktiskt lite över hur barnsliga de ibland kunde bli, eller hur trevliga och genuina de faktiskt var.
Trevligast var det nog de gånger jag åkte lift med Fredrik Backman, min mattelärare. Jag har alltid tyckt att han har varit trevlig, men aldrig riktigt fattat hur trevlig. Vi diskuterade allt från barn och att hittade den rätta att skaffa dem med, till hur sprit kan bli ett problem på skolresor ock liknanade. Fredrik är faktiskt ganska bra. Och han sa att han tror verkligen att jag kan på MVG i Matte C, om jag jobbar flitigt. Ofta och kort ska man plugga, inte sällan och länge. Så jag hade tänkte försöka plugga matte lite oftare nu, för att dels visa för honom att jag kan, men mest för mig själv.
Det var just det att vi umgicks med lärarna som gjorde hela resan så trevligt. Det blev inte som en vanlig skidresa med skolan, där man träffar så många som möjligt, så mycket osm möjligt. Utan vi tog det lugt i vår egfen lilla stuga, och åkte skidor med lärargruppen på dagarna.
Sista dagen åkte jag ensam med lärarna, och Frida och Elin åkte med Johan och förmiddagsgruppen. Anledningen till detta var att både Mattias, Pernilla och Fredrik åkte telemark, så då körde vi fyra en liten telisgrupp, plus Erik då. Vi körde bland annat formationsåkning i en av de svarta toppbackarna. Hur kul som helst! Senare när vi provade detta igen ramlade jag (detta var en riktig rammelhelg!) och skadade knät.
Jag vet inte vad mer jag ska säga nu, för jag vill inte dra upp hela resan eftersom ni antagligen inte kommer orka läsa om den. Sedan vet jag inte heller hur jag på bästa sätt ska förklara allt jag kände så ni förstår. Så.. Kort och gott:
Det var en underbar helg!
Den här bilden är så schysst. Den visar verkligen allt. Snön, galenskaperna och kärleken.
Här har vi de underbart barnsliga lärarna!
(Från vänster: Fredrik, Erik, Mattias, Pernilla)
Det här är precis innan vi ska påbörja vår vackra formationsåkning.
(Från vänster: Erik, Fredrik, Mattias, jag)
---
Looking back
Over my shoulder
