Dag 25
Det är vid sådana här tillfällen som jag vill att allting ska bli vitt, blankt och.. ingenting. Det är vid sådana här tillfällen som jag vill vara långt långt bort, på andra sidan jorden. Det är vid sådana här tillfällen som jag inte vill vara alls.
Fan, tänkte du ingenting?
Jag är trött på all skit som hela tiden kommer upp. Folk bajsar mig i ansiktet, slutar höra av sig eller är bara allmännt jävliga. Jag vill att allt ska vara som det var, men det kommer aldrig att hända. Tiden kommer ticka på, och kommer inte ta hänsyn till någon. Det är som att den tickar på med endast en mening: att skada folk. Även om tiden skulle stanna skulle nog inget förändras. Folk skulle fortsätta bajsa mig i ansiktet, sluta höra av sig eller bara vara allmännt jävliga.
Jag måste helt enkelt våga, ta mig i kragen, och inte köpa en tur&retur-biljett, utan en enkel biljett. Slösa alla pengar jag har på den där jävla biljetten så jag aldrig kommer tillbaka.
