My pieces, my entirety

När jag gick hem från bussen och skulle gå över Bastusjön låg det ett tjockt täcke med dimma över isen. Snön, som fallit i flera dagar nu, låg tjock. Det hade till och med bildats massa stöp vid isytan. Det här gjorde förstås att jag fick pulsa en lång bit innan jag kom till den plogade banan. När jag stod på den bara isen befann jag mig mitt i dimman, och kunde bara se trädtopparna och hustaken, och långt borta skymta två siluetter. Stillhet.


(Frost på Strömstugans fönster innan nyår)